Dagen D?

Ralf hade fått nackspärr och vi var hos Cecilia idag (kiropraktorn) och det blev jätte bra. Han kunde röra huvudet åt båda hållen och kunde amma jätte fint (sluta tätt) och allt var jätte bra.

Men runt halv fem idag så upptäkte vi att det hade kommit tillbaka.

Cecilia sa att det kunde komma tillbaka så vi har en tid på Fredag åt honom, men det känns som en evighet till fredag... Speciellt på kvällen då man är trött och vill sova så känns en minuts skrik som en timme. Och på dagen kan man ju gå ut och gå med han i flera timmar, men på kvällen när man är trött är man mindre sugen.

Nu har han i alla fall sovit i över 2 timmar så nu är det slut med gråten för idag.

-

Någon tatuering blev det heller inte idag. Thomas (tatueraren) var sjuk. Synd synd.
Inte för att det gör så mycket, jag kan ta en annan tid, det som var värt mest idag var att Ralf skulle bli bra i nacken så att vi skulle få lugn och ro och sova nån gång.


*

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0