Liivligt - om Liv

Jag satt och lyssnade på musik i dag och fick världens flashback till sommaren 2006. Den sommaren är en sommar som jag aldrig kommer att glömma. Jag hade en kompis som bodde hos mig och vi, tillsammans, var    oslagbara.

Jag har nog aldrig i mitt liv upplevt så mycket under 2 månader som jag gjorde då. Och då, dessutom, kvar i lilla Luleå.

Vi var båda två trasiga från varsitt förfärligt förhållande och hade båda två precis blivit singlar så, man kan säga att, vi tog ut svängarna ordentligt. Och trots att vi var nedbrutna så hade vi otroligt roligt och fick helt klart minnen för livet.

Men minnena består långt ifrån enbart av glädje. Utan även av sorg. Det var många tårar med i bilden, mycket deep-talk och många tragiska händelser.

Men allting kan inte vara bara roligt och enkelt - det måste finnas något som väger upp, något som man måste kämpa med, något som    känns.
För nu när jag minns den där sommaren, så minns jag med glädje. Jag har lärt mig allt det där. Jag vet hur det är, hur det känns, och hur jag reagerar i olika situationer. Och det är mycket värt. Dessutom så minns jag en gemenskap som var lika stark som familjeband.

Vi viste att vi gick in i en strid för överlevnad, vi tog den och vi segrade.

Kapten Röd - Trasig (Tack för en fantastisk låt!)



*