Goda vänner växer inte på träd

En sån här dag är det lätt att tänka på vänskap. Riktig vänskap är lite magiskt. Man respekterar och accepterar varnadras olikheter, man är inte dömmande, man är förlåtande, givmild och kärleksfull. Man visar uppskattning och tar sig tid. Man gläds med varandra och man delar på sorg. Man finns där. I vått och tort.

Jag är lyckligt lottad som har så många fina människor runt omkring mig. Men det har inte alltid varit så. Jag har ofta haft en tendens att vilja hjälpa människor, rädda dem från deras missär. Men det jag inte förstod är att man inte kan hjälpa någon som inte vill bli hjälpt. Det tog även ett tag innan jag började insé att det är inte det vänskap är. Vänskap är när man både Tar och Ger. Man får utbyte av varandra.

Det fungerar liksom inte om det bara är en som ger och en som tar. Då blir det inte jämnvikt och tillslut så faller det över. Och ofta vältrar sig båda i besvikelse.

Under framför allt en period i mitt liv så funderade jag mycket på varför det var så många som sårade mig, och varför de sårade mig gång på gång på gång. Men plötsligt insåg jag att det var inte De som sårade mig. Utan Jag som sårade mig själv. Det var Jag som accepterade att bli behandlad på det sättet av människor. Det var Jag som valde att fortsätta finnas där för dem som sårade mig som mest. Och det var även oftast jag som ville prata efter att jag blivit sårad. Reda ut "missförståndet".

Sen är jag ju långt ifrån långsur och har ofta lite för lätt för att förlåta människor. Men jag tror at jag börjar lära mig lite i alla fall. Är inte människor intresserade av min vänskap så kan jag inte göra något. Det är tråkigt men och andra sidan så vill jag inte ha en vän där jag inte känner mig sedd och respekterad.

"Goda vänner växer inte på träd" - Nä, det gör De faktsikt inte

Men jag tycker att det finns bra många i alla fall.


Eller har det att göra med att jag vet vad Jag vill ha?
Vad Jag prioriterar?
Min självkänsla?
Min trygghet i mig själv?

Hur det än är så är  jag tacksam över alla som får mitt liv att vara lite roligare, lite intressantare, lite underbarare.


*

Kommentarer
Postat av: Anna-Sofia

Mycket kloka insikter! Mycket berikande att läsa. Många kramar till dig <3

2010-09-24 @ 22:38:32
URL: http://kanslaochannasofia.blogg.se/
Postat av: Andrea

Jag hittade din blogg för rätt länge sen via en sida där du skrev dikter, och jag har fortsatt att läsa din blogg eftersom jag tycker du skriver så mycket bra och tänkvärda ord. Jag har ett jobbigt förflutet med många tunga saker i bagaget,och jag har nog på många sätt fastnat i ett lite negativt tankesätt. Men dina ord får mig många gånger att tänka till och inse vad jag själv kan förändra i mitt liv! Jag ville bara berätta att dina ord påverkar mig på ett positivt sätt trots att vi inte känner varandra!



Ha en fin dag med din fina familj :)

2010-09-25 @ 09:05:36
Postat av: hanna

vill du bli veckans blogg? kraam / hannalovisaa

2010-09-25 @ 17:24:44
URL: http://hannalovisaa.blogg.se/
Postat av: feliciaofsweden

Vad händer ikväll då? :)



anmäl dig gärna till veckans blogg också!

http://feliciaofsweden.blogg.se/2010/september/veckans-blogg.html#comment



Ha en härlig helg!

Mvh Felicia!

2010-09-25 @ 17:43:45
URL: http://feliciaofsweden.blogg.se/
Postat av: Johanna

Så himla fint skrivet. Jag är så glad att vi har varandra och att vi förstår varandra trots olikheter ibland. Det är respekt och riktig vänskap det. Kärlek!

2010-09-25 @ 20:02:32
Postat av: Johanna

Och just det, en annan sak kom jag att tänka på genom din text också. Man blir bra på att prioritera när man får barn, en mycket bra effekt av att skapa familj. Man har liksom inte tid med en massa tjaffs och sånt som bara tar energi :)

2010-09-25 @ 20:05:22
Postat av: Livan

Johanna: Helt sant! Kärlek!



Andrea: Va roligt att du känner så. Jag blir alldeles rörd! Jag har själv ett väldigt jobbigt förflutet, och många saker som jag fortfarande kämpar med. Keep on! All lycka till dig! Kram

2010-09-25 @ 20:42:49
URL: http://liivligt.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0