Liivligt - om Liv

Stressen drar över mig som en tromb. Jag har AS mycket jobb som måste vara klart i morgon och dessutom plugg som går mig upp över öronen. Jag kan fan inte komma ihåg endel av anatomin som jag ska kunna på torsdag, då utbildningen börjar.
Jag kan hälften!

Den här kvällen var gjord för jobb och plugg, men jag har inte fått mycket gjort. Robin drog i väg och skulle spela match och fem minuter efter att han stegat ut från lägenheten så satte Ralf igång. Hans jävla tänder! Jag blir galen på hans onda jävla tänder som ska komma PRECIS när jag behöver tid för jobb.

Nu äntligen har han somnat om igen efter diverse välling, tröst och alvedon. NU. Nu när klockan är halv tolv på fan natten!

Om det finns en jävla Gud jävel så får hon fan visa sig nu. Fy fan.









Andas... Andas... Andas... Djupt och lugnt... djupt och lugnt...






Okej. Jag är lugnare.. dock med någon konstig slags spänning i käkmusklerna.


Mitt intelligenta Jag försöker övertyga mig om att det kommer att lösa sig. Det kommer att gå bra. Men ibland kan jag inte hjälpa att känna mig frustrerad.

Och HUR i hela jävla friden ska jag somna tidigt nu då? Om sex timmar vaknar sannolikt Ralf och då ska jag helst vara pigg och allert igen. Plugga och jobba. Plugga och jobba.

Tack och lov så är det body Pump som gäller klockan 12 i morgon. DÅ ska jag träna bort all frustration. Sen kommer allt gå som smort! Visst då?!!

♥