Helgen i kort

Resan ner till Göteborg var sådär. När jag skulle åka bröt Ralf ihop totalt och blev galen, vilket inte gjorde min separationsångest särskillt mycket lättare, så jag bröt ihop jag med. Men jag samlade mig medans tårarna ran längs kinderna och jag förklarde att jag kommer snart hem och att h an skulle få mysa med pappa och farmor så länge, och till slut så blev även han lugn.

Jag var toksjuk och fick nästan ingen sömn. Inte nog med mina andningsprovblem så söp en kvinna, som bodde i samma kupé som mig, sig full i restaurangvagnen och snarkade sedan lika högt som en skoter hela natten. Men väl framme så gjorde det ingenting.

Under Torsdagen
hängde jag mest med brorsan. Vi gick och käkade lunch med Sagal, sen åkte vi hem för att lämna mina grejer. Sen gick vi ut på en, ungefär 8 km lång, promenad där vi balnd annat körde hem en näst intill döv kvinna med amputerat ben och racklig rullstol som dessutom inte ville leva nå mer. Stackarn.
Sen tog vi båten hem, lagade ärtsoppa och plättar och mös hela kvällen.

Fredagen handlade mest om utbildning. Jag tog tåget till Varberg och gick utbildning i  "ayurvedisk-face lift", en otroligt skön ansiktsmassage som dessutom har terapeutisk verkan. Alltså är bra vid magbesvär osv.
På kvällen blev det vegetarisk husmanskost i form av quornfärslimpa, potatis, gräddsås, stekt lök och lingon med brorsan. Fantastsikt gott, jag ska skriva in receptet, till er som vill ha, sen. Sen tog vi en promenad och somnade sedan före 22.00 helt slut.

Lördagen vaknade jag tidigt (5.30) utvilad, men bara för att jag kunde så låg jag och halvsov till 7.30. Sen kom min morbror som egentligen bor i Borås på frukost. Väldigt trevligt. Sen träffade jag upp Johanna, Fredrik och Sami. fredrik drog och jag och Johanna gick och mötte upp Nina i stället. Vi käkade lunch på solrosen i haga. Där Nina blev utskälld för att hon betalade med kort när hon bara köpte en dricka (!). Sen strosade vi omkring och kollade på lite allt möjligt.

Nu är jag hemma. Sovkupé är inte allt för dumt, förutom att det är lite väl trångt. När tåget var i herrljunga så snabbdejtade jag med mormor och morfar och fick lite (läs mycket) äpplen av dem från sin trädgåd. Det var mysigt att hinna få några kramar av dem i alla fall och snabbprata. Morfar hörde nog dock inte ett ord av vad jag sa, för jag har nämligen knappt någon röst och han hade ingen hörapparat på sig. Puss på er älsklingar!
Natten har varit sådär. Jag är som sagt väldigt sjuk och det är inte så lätt att sova då. När jag såg Robin och Ralf komma gående mot mig på perrongen så kom tårarna igen. Vilken lättnad att få se mina älskningar, som jag hade saknat dem! Puss Puss Puss Puss puss..

Jag längtar redan tillbaka till Göteborg. Det är någonting som gör att jag känner mig lite mer hemma där än här. Men det finns ju naturligtvis både för och nackdelar med att bo där. Än så länge kommer vi i alla fall inte att flytta, men jag kan inte lova något om framtidien. Vi får se. Det är ju trots allt ganska skönt att kunna komma dit och bara ha semester också.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0