Liivligt - om Liv

Om andra förlossningen ska vara den bästa av alla oavsett hur många barn du får, så ska jag inte bli gravid igen. ALDRIG igen.
Men efter många om och men så är mitt stjärnstofft nu här, jag kan sova både på mage och rygg, äta ostbricka och ta på mig sockarna själv. kroppen mår tyvärr en bit ifrån perfekt, men är under läkning. Känslorna svämmar över ibland och ändå är allt underbart.

Jag blev ju även påmind om hur livet på BB är. Viss personal är jätte bra, viss är.. lite sämre om man uttrycker sig så. Sen det här med att dela rum med andra som precis fått barn är ju en bra idé.. ibland. Våra sambos envisades dessvärre med att sova med lampan tänd(!?) HELA NATTEN. Ehh.. trevligt? - NEJ!
Så nu efter 4 dygn med extremt lite sömn och en riktigt jobbig förlossning så hoppas jag på att barnen vill sova lika mycket som jag. Wish me luck!

Jag blir lätt förvirrad mellan varven då jag glömt mycket i hur det är att ha en liten bebis, och nu även en 2 åring på det. Att pussla i hop vardagen kommer nog både bli slitsamt och spännande. Men jag tror att det enda som gäller är att ta dag för dag och sikta på att vara flexibel.
Ralf blev glad när han såg sin lillasyster sitta i bilen, när vi hämtade honom från dagis, i alla fall. Han skrek ut flera gånger "syster, syster!" och pekade och skrattade. Det var fint att se.

Nu äntligen har vi fått komma hem till Ralf. Jag bröt ju givetvis ihop när jag såg honom. Av glädje. Som jag har saknat honom går förmodligen inte att beskriva med ord. Men nu är vi här alla 4 och det är det som räknas.


Min lilla tjej som fick heta "lilla killen" och "han" av personalen på BB och 56an, hon hade vist lite för orosa kläder på sig. Haha

Nu ska jag börja avsluta den här dagen och sen förhoppningsvis få en bra (och mörk) natt.

♥