Liivligt - om Liv

Klockan är bara tjugo i sju på morgonen och jag sörjer redan för att jag inte kommer kunna fara ut och springa i kväll. Jag vet, det låter skit töntigt men när man har kommit in i det så är det typ det bästa som finns. Jag har sprungit varannan dag nu ganska länge och det har verkligen varit bra för mig. Jag har länge längtat efter att få svettas så där tokmycket så det rinner om en, och det gör det när man får ut och springer.

Nu undrar ni ju säkert varför jag inte kan. - Någon billig ursäkt?

Nej, jag har slutat att köra med ursäkter. "Idag är det så kallt", "Idag är jag så trött" eller "Det där programmet på tv går ju bara idag" Nä fan. Ska man bli smal igen så funkar det inte med ursäkter.
MEN jag har tyvärr fått vatten i ena knäet. I förrgår när jag var ute och sprang mina, som vanligt, 3.5 kilometer (I know, I am a rookie) så körde jag just med det att det inte finns någon ursäkt. Jag hade alltså redan ont i knäet sen gången innan. Och tyvärr så blev det värre. Mycket värre. Jag kunde alltså knappt gå i går.

I dag känns det bättre, men jag känner fortfarande av det ganska mycket. Så jag har lovat mig själv och mitt knä att ta det lugnt.

Så jag måste hitta på något annat sätt att träna på. Jag tänkte gå ner i gymmet och styrketräna, men det blir man ju inte sådär toksvettig av.. Så what to do? Vad blir man svettig av utan att använda ena benet?


*