Fostret Ralf och normer
Igår var Ralf ovanligt gnällig, han ville inte äta och han var trött nästan hela tiden. Jag fattade 0.
Idag är han likadan, men han har även dragit på sig en hes stämma. Och vist går inte bebisar in i målbrottet? - Nej jag tänkte väl det... Han håller på att bli förkyld.
Jag säger bara det. Laser + klängapa är ingen bra kombination. Det betyder att jag blir misshandlad. Och för en liten sekund så tänker jag "Tänk om du var som alla andra ungar och bara blev så där gosig".. Men jag är glad över att ha min laser unge trots att det tar på krafterna ibland.
(Lite gosig är han mellan varven i alla fall)
På tal om Ralf - the laser. För någon vecka sen satt jag och diskuterade grviditeter med Emma. Och hon frågade när jag kände Ralfs första spark. Och jag svarade som det var. Jag kände aldrig någon Första spark utan jag kände att han sprattlade redan i vecka 10.
Det var precis så där som alla beskriver det "Det känns som en fisk-stjärt som sprattlar" Men av alla jag berättade det för, Föräldrar, anhöriga, Barnmorskan, fick jag höra att Det var helt omöjligt. "Det börjar inte kännas så tidigt, Det är bara gaser, vänta några veckor så ska du se"
Sprattlet avtog inte, Istället blev det tydligare och tydligare, hårdare och hårdare och när jag var i vecka 16 frågade Robins mamma mig om jag kännt någon Första spark än. Jag sa "Nä, det har jag inte.. asså jag känner ju att han rör sig där inne, men det har jag gjort jätte länge och alla säger att det inte är det jag ska känna" och frågade lite och konstaterade sen att Det var vist DET jag skulle känna. Det var Så det kändes när en baby sparkade.
När jag berättade för Emma så sa hon "Men Liv, det klart att du kände det så där tidigt, DET VAR JU RALF.. Han var lika rörlig redan då". Och precis när hon sa det så förstod jag att, JA Det klart att det är så, Varför har inte jag tänkt på det?
--
För övrigt så tycker jag att det är extremt tråkigt när människor nekar en på det viset. "Det kan du inte känna, Så kan du inte må, Så är det inte". ALLA känner och upplever olika saker.
Jag kände att jag var gravid innan jag hade försenad mens, det säger alla också är Omöjligt.. guess what, its not!
Det finns nog ingen som skulle säga att man inte kan känna att man håller på att bli förkyld innan man är det (det händer ju massvis i kroppen!) Men när man är gravid så verkar det som att man ska följa ett visst mönster... och allt annat är påhitt, gaser eller inbillningar. Tråkig inställning. Varför inte bara erkänna att vi är olika, graviditeter är olika och foster är olika.
*
Idag är han likadan, men han har även dragit på sig en hes stämma. Och vist går inte bebisar in i målbrottet? - Nej jag tänkte väl det... Han håller på att bli förkyld.
Jag säger bara det. Laser + klängapa är ingen bra kombination. Det betyder att jag blir misshandlad. Och för en liten sekund så tänker jag "Tänk om du var som alla andra ungar och bara blev så där gosig".. Men jag är glad över att ha min laser unge trots att det tar på krafterna ibland.
(Lite gosig är han mellan varven i alla fall)
På tal om Ralf - the laser. För någon vecka sen satt jag och diskuterade grviditeter med Emma. Och hon frågade när jag kände Ralfs första spark. Och jag svarade som det var. Jag kände aldrig någon Första spark utan jag kände att han sprattlade redan i vecka 10.
Det var precis så där som alla beskriver det "Det känns som en fisk-stjärt som sprattlar" Men av alla jag berättade det för, Föräldrar, anhöriga, Barnmorskan, fick jag höra att Det var helt omöjligt. "Det börjar inte kännas så tidigt, Det är bara gaser, vänta några veckor så ska du se"
Sprattlet avtog inte, Istället blev det tydligare och tydligare, hårdare och hårdare och när jag var i vecka 16 frågade Robins mamma mig om jag kännt någon Första spark än. Jag sa "Nä, det har jag inte.. asså jag känner ju att han rör sig där inne, men det har jag gjort jätte länge och alla säger att det inte är det jag ska känna" och frågade lite och konstaterade sen att Det var vist DET jag skulle känna. Det var Så det kändes när en baby sparkade.
När jag berättade för Emma så sa hon "Men Liv, det klart att du kände det så där tidigt, DET VAR JU RALF.. Han var lika rörlig redan då". Och precis när hon sa det så förstod jag att, JA Det klart att det är så, Varför har inte jag tänkt på det?
--
För övrigt så tycker jag att det är extremt tråkigt när människor nekar en på det viset. "Det kan du inte känna, Så kan du inte må, Så är det inte". ALLA känner och upplever olika saker.
Jag kände att jag var gravid innan jag hade försenad mens, det säger alla också är Omöjligt.. guess what, its not!
Det finns nog ingen som skulle säga att man inte kan känna att man håller på att bli förkyld innan man är det (det händer ju massvis i kroppen!) Men när man är gravid så verkar det som att man ska följa ett visst mönster... och allt annat är påhitt, gaser eller inbillningar. Tråkig inställning. Varför inte bara erkänna att vi är olika, graviditeter är olika och foster är olika.
*
Kommentarer
Postat av: Cecilia Lundberg
Men vilka trångsynta människor du råkat ut för när du var gravid, klart som f*n att du kände Ralf i magen! Man bara vet och känner sånt, och ingen annan än du har burit Ralf, och sist jag kollade så är ju alla unika - var glad att du fick så tidiga hälsningar inifrån :-) Kram!
Trackback
