Vad förtjänar man efter den här dagen då?

Okej. Igår var vi först en snabbis på 50-års fest i Kalix och sen susade vi direkt vidare till en 70-års fest i Piteå. I piteå stannade vi till kl 22.00... typ? (Eller något sådant) Idag kom bestraffningen. Ralf har varit på sitt allra Ralfigaste humör. Gnällt, skrikigt, gapat, kastat, gråtigt, kastat sig, rivt, stökat.... listan kan göras lång.
 
Eftersom han inte är som andra barn som sover lite längre på morgonen när han är vaken lite längre, så har han ju då alltså fått typ 3 timmar mindre sömn än vanligt, och därav monster-humöret.
 
Medan vi har försökt ta tag i lägenheten som mer eller mindre förfallit så har alltså vår stackars son inte alls haft roligt. Och vi föräldrar har väl i stort sett.. stått ut. Och lägenheten är (kors i taket) ren.. som fan!
Jag har skurat och putsat från golv till tak!
 
Men nu är tiden kommen. Klockan har slagit den magiska tiden då Ralf äntligen ligger i sängen och inväntar John Blund. Pappan läser och försöker få barnet att bli lugnt och mamman funderar på vad hon förtjänar att hetsäta ikväll.
 
Fruktsallad kanske? Med en massa färska bär? Eller grillad ananas med vaniljglass? Eller blåbärspaj på mina nyplockade blåbär?
 
Något ska jag hitta på, det är ett som är säkert.
 
Ha en bra söndagskväll gott folk!
 
 
 
 
 

Kalabalik mitt i natten

Nu har jag klivit upp och ätit frukost, men inte fick jag sova särskillt mycket.
Barnen har turats om att skrika. Den ena har haft ont i magen och den andra har haft ont i tandköttet.
Det var liksom kör här hemma i går kväll, men trots att vi gick och la oss tidigt för att stötta de små, så blev det inte mer än 3 timmar sömn, i omgångar, en timme i taget typ.
 
Usch, jag hoppas att Nora samarbetar och låter mig vila tillsammans med Ralf sen.. gärna i typ 2 timmar :)
 

Middagstankar

Jag: Hmm.. Pizza kanske vore gott?
Ralf: Pizza ÄR gott!!
 
Jag: Ralf vad vill du äta till middag?
Ralf tänker och svarar: Ehm... Mat tror jag.
 

Fördomsfri

Ralf sitter och äter stekt palt till lunch. Han tar upp sin egenvalda tutte som är rosa med en prinsessa på och börjar "mata" prinsessan. Sen säger han "mamma titta, han äta upp min palt!"
 
 
Fördomsfri som han (än så länge) är så tänkte han att prinsessan är en pojke. Ja.. why not liksom, det kanske är så?
 

Det är hårt att gå på dagis




2 blåögon och div. klösmärken.


Snart är det dax igen

Snart är det dags för kurs igen, närmare bestämt i helgen. Fan va kul det ska bli. Jag längtar sååå mycket. Robin ska vara med barnen och komma med Nora när hon behöver amma. Jag har även pumpat ur så det finns i frysen så de inte behöver åka fram och tillbaka som ekorrar till sunderbyn för att Nora behöver käk.

Här har ni det vackraste kraniumbenet :)



Aaaj

Helt plötsligt stannar hon till. Hon fäster ögonen och ser väldigt bestämd ut. Då märker jag hur det gör ondare och ondare.

Ja, hon biter HÅRT med hennes tandlösa tandkött. Väldigt hårt.


Vad vill man sända ut för signaler

Sen Ralf började med att vara 15 timmar/vecka på dagis så har han börjat vara lite blyg första dagen efter sina fyra dagar hemma. Blygheten resulterar även i lite trots. När hans kompisar och fröken exempelvis säger "kom nu in till oss" så kan han vråla "neej!" tillbaka trots att han egentligen vill och har längtat dit.

Ralf har aldrig gråtit/trotsat/varit arg när vi lämnat honom på dagis. Han älskar dagis och har gjort det, från dag ett. Vi har varit glada om vi ens fått en vink från honom när vi sagt hej då.
Jag förstod dock att det kanske skulle förändras när han fick ett syskon och dessutom är i trotsåldern.

När jag gick på föräldraledigt lovade jag mig själv att inte köra över honom. Att han ska få gå på dagis för sin skull och inte för min skull. Vill han vara hemma så får han vara det. Men han behöver säga det innan vi åker dit i så fall. Dagiset skulle inte acceptera att vi kommer, tjorvar i kapprummet och sen går hem igen. De tycker att det blir oroligt i barngruppen av sånt, och det kan jag förstå. Men jag känner mig inte bekväm med att lämna honom gråtandes och skrikandes efter mig. Lämna honom där och ta Nora och gå. NEJ, det kommer inte hända. Men på dagis tycks de ha en annan uppfattning. De tycker att jag ska lämna honom så "han vänjer sig". 

Men jag vill inte att han ska vänja sig med att jag lämnar honom gråtandes och går iväg med hans lillasyster. Han är inte nog stor att förstå, så då vill jag inte det. Jag vill att han ska vänja sig med att han är trygg med mig, kan lita på mig och att jag finns för honom.

Det är inte så att han tjorvar länge ens så jag tycker inte att det är något problem. Allt som allt tog det typ 2 minuter.

Det här "problemet" påminner mig om en sak som en bekants pappa sa när jag var gravid med Ralf. Han sa: "Jag ska ge er ett tips. Läs eller sjung aldrig för bebisen när den ska sova, för då vänjer sig den med det och kommer alltid vilja ha det så förspänt. Det enda som funkar är att lägga ner den i sin säng och låta den somna sjäv. Den kan skrika och gråta de första gångerna, men den vänjer sig och då blir läggningarna så himla mycket skönare för er." (Hon, hans dotter, har även svårt för att visa närhet, empati, tillit, hennes självkänsla brister...)

Precis som jag tyckte att det lät helt sjukt då, tycker jag att det låter sjukt nu. "Han vänjer sig med att du lämnar honom gråtandes, så tillslut kommer han sluta med det". Han ger alltså upp, han vet att mamma lämnar honom oavsett om han gråter, men tar med sig hans syster. Vad sänder det ut för signaler?!


(Googlad bild)

Usch nej. Okej om jag hade haft en tid att passa eller ett jobb att åka till. Då hade jag fått förklara fort och kanske varit tvungen att åka och överlämna förklaringen till dagispedagogerna om det inte gick över. Men nu är jag föräldraledig. Jag ser ingen anledning till att lämna honom gråtandes, när det dessutom inte ens gått 5 minuter efter att han tagit av sig jackan.



Snark, pust och stön

Det är så häääärligt att vakna kl 5 på morgonen av en 2.5-åring som står och vrålar i köket åt katterna när man fått somna kl 23.30. Den senaste veckans nätter har varit allt annat än trevliga. Nora har hållt låda fram till 1-tiden och Ralf har vaknat 4-5, sen har jag ju givetvis fått amma 411 gånger/natt (har det känts som).

Av alla förkastliga nätter så har jag nu fått riktigt dålig hy. Jag ser numer ut som en prickikorv i fejset och det är väl inte riktigt vad jag vill så nu är det grön morgondrink som gäller för att stötta levern och lite avipatikar för att få ner det sura i magen.

Sen kan man ju bara be John Blund ge Nora och Ralf en extra dos med sömn någon natt så man får sova lite. Han John Blund får gärna komma tidigt också.




Gäsp

Jag är så otroligt trött och Ralf som vaknade kl 4 för tredje dagen i rad är på ett sånt där supertrotsigt ralf-humör. Jag har slagit på ducktales bara för att få lite lugn och ro för en sekund men eftersom jag somnar om jag sitter still så står jag nu här halv-jä-la-åtta på morgonen och putsar fönstrerna (!)


Nu börjar det

Nu börjar det. Det riktiga testet. Kommer jag få ihop vardagen? Lyckas vara hemma med båda skruttarna själv och få bitarna på plats? Bara att få sova kasst och sen kliva upp kl 6.00 för att möta dagen (och en väldigt aktiv unge) känns som en utmaning. Förhoppningsvis blir nätterna bättre än den varit i natt.

Det ska nog gå bra. Det känns skönt i alla fall att få styra upp vardagen och få lite rutiner. För hittills har det inte funnits. Skönt med 1-2 långpromenader perr dag.


Att bli frisk

Jahapp då har vi varit på jourcentralen i 3 timmar med Ralf och fått penicilin. De viste inte riktigt vad han har fått men han hade en infektion i kroppen så jag hoppas att penicilinet biter på det. Han är tröttare än trött just nu så nu ska han få vila en stund.


Att vara föräldraledig ;)

Att  vara föräldraledig handlar om att få se "efter 10" och ta njutfulla promenade tvarje dag. Sen tillkommer lite andra saker som att amma, sova dåligt, vara lite lagom stressad då och då, försöka komma tillbaka till sin "normala" kropp, byta blöjor, torka spya, hålla ut, sova på en handduk i sängen för att man inte orkar byta lakan IGEN mitt i natten och ungen kräkts upp allt hon precis ammade, glömma bort saker, få bättre tålamod och lära sig göra 7 saker samtidigt.

Har jag glömt något? Nej, jagtror jag fick med det mesta.



Nu ska jag hämta min lilla storknorr från dagis som fått feber IGEN.

Ha en bra dag :)


Det där med att lösa sina problem

Ralf tyckte att vi skulle kasta hans blåa tutte, innan vi skulle gå ut på promenad, så han kunde få en annan att ta med sig. Då frågade jag varför och han svarade kort och gott "ful". Då sa jag till honom att vi inte kan kasta hans tuttar för att han tycker att de är fula. Det svarade han med att bita sönder den och lugnt säga "Sönder"... Ungen är slug... Och gillar sina rosa/lila tuttar mest i världen.


Nya dagistider

Nu har Ralfs dagistider ändrats. Han slutar kl 11.00 på onsdagar och i dag var första dagen för det. Så jag har hämtat honom, lagat lunch och sen sövt honom medan jag ammade Nora och sjöng godnattsånger med lampan tänd. Det gick över förväntan. Min lilla busunge som brukar vilja ha kolsvart i rummet och behöva totalt fokus och lugn nöjde sig med att bara få ligga i lillasysters säng. Jag fick lugna ner honom lite men sen sjöng jag för honom tills han somnade och gick sedan ut. Då tittade jag på klockan 12.10 och upptäckte att det bara hade tagit 10 minuter allt som allt.

Jag väntade mig att det skulle ta mycket längre tid, men jag var berädd att ge det tid för att komma in i en skön rytm. Jag orkar inte hålla på att bängla i mörkret så jag tänkte att "nu är det dags att han lär sig somna i ljuset".

Jag hoppas att det fortsätter gå så här smidigt :) Smärtfritt.


Det där med kolik

Många skulle kalla det för kolik och amningsbesvär. Sånt som man inte kan göra något åt. Det går över när det går över och den enda hjälpen är bröstnapp och minifom. Men jag skulle säga att det inte stämmer. Man kan göra något åt det. Man kan få hjälp, om man vill.

Nackbesvär kan ge magbesvär eftersom kranialnerv X (nervus vagus) kan bli påverkad negativt. Nerven försörjer nämligen svalgets muskler och påverkar bland annat inälvsorgan i bukhålan.

Igår har Nora varit hos kiropraktorn (Luleåkiropraktorklinik). Hon har nämligen haft den tråkiga ovanan att skrika hela natten fram till 02.00-03.30 + att jag har varit tvungen att ligga ner och amma när hon ska amma på vänster sida annars har jag fått superont. On har altså inte fått till sitt grepp som hon ska.

Ralf blev ju av med sin kolik på det sättet så vi tänkte att det är värt ett försök med Nora också. Och i natt har hon inte skrikit. Men hon var vaken ändå till klockan 2 för att hon var hungrig. Vi får väl se om det hjälper henne, det är lite för tidigt än att säga.
Hon hade en upphakning i nacken och i bäckenet som blev tillrättat så hon fick full rörlighet, så nu får vi se om det håller i sig. Vi har en till tid om 1.5 vecka för att se så det inte gått tillbaka. Känns tryggt.



Det här är något jag rekomenderar alla som har något problem. Med Ralf blev jag av med Amningsnappen och han blev av med sin "kolik". Det är ju så värt det att få lite mer lugn och ro och få njuta mer av sin föräldraledighet. Det är ju nog med saker som kan kännas svåra.


4 veckor är inte samma som 4 veckor

Idag har det gått 4 veckor sen Nora föddes och jag kan ju bara lite lätt konstatera att tiden INTE gick så här fort de sista fyra veckorna i graviditeten. De fyra veckorna kändes ungefär som ett år jämfört med dessa.


Dagens skratt

Jag står inne på toaletten och borstar tänderna när jag plötsligt hör

Robin: Åh FY FAN! Vad var det där!?!?!

Jag: Vad händer?

(tystnad i 3 sekunder)

Robin: (lättad) Jaha, jag klev i min egen snorbuse! :)


(Robin är väldigt förkyld. Så nu har jag tre familjemedlemmar var av en spyr, en drägglar och en snorar... Man är glad om man håller sig torr i en timme.)

Godnatt :)


Det är klös i hen!

Det är liksom lite klös i min unge, trots att hen sover måste hen visa lite attityd.



Stackars liten

Precis så här var det när hon låg i min mage också. Hon brukade vakna varje kväll vid 21.30-22.30 och hålla låda som tusan där inne fram till 02.00- 03.00-tiden. Men då kräktes hon inte 300 gånger under den tiden.. inte vad jag behövde märka av i alla fall.

Stackarn. Allt hon har ammat har kommit upp så nu är hon hungrig igen. Jag försöker dock få hennes mage att lugna sig lite först, så om ett tag ska jag prova igen. Dock börjar handdukarna och pappret ta slut här hemma. Ikväll har det gått 6 handdukar (totalt ner kräkta), nästan en hel rulle papper och 2 ombyten.

Det är inte bara lätt att vara liten.


Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0