Liivligt - om Liv

Igår fick jag möta en av mina största fobier: Ohya i hemmet.

Eftersom jag är så rädd för ohyra hemma så letar mina ögon efter mjölbaggar, pälsänger och silverfiskar hela min vakna tid. Minsta lilla prick som ligger på "fel ställe" så reagerar jag och måste kolla lite närmare. Och vad tror ni då hände igår.

Jag och Robin står och ska laga mat. Och plötsligt stannar mina ögon på just en sån där "prick på fel ställe" jag stelnar till och tittar lite närmare. Jajjemän! Det är en sån där mjölbagge.. fast för er som har varit med om skiten så vet ni att man får bara se skalet. Åh det är så äckligt.. jag ryser bara jag tänker på det.

Nåväl. Robin vet hur illa till mods jag blir.. Stel, svettig, yr så han börjar rensa i skafferiet på en gång. Därmed är vi ungefär en sopsäck mat fattigare. Några förpackningar var inte öppnade och vissa grejjer hade vi i glasburkar, men resten var ju bara att kasta.

Jag tror att det är bland det värsta som finns att behöva kasta mat.

Så. I-landsproblemet nr 1: Att ha för mycket mat så det hinner bli dåligt.
I-landsproblem nr 2: Att ha så bra standard på hemmen så man är fullkommligt livrädd för djur som Mjölbagge, pälsänger och silverfiskar. (fast silverfiskarna är inte lika farliga)


*