Ännu mera pluggtjat..
Oj oj oj, det har varit en fullmatad vecka. Många behandlingar och mycket plugg. Idag kände jag mig något stressad över att inlämningsuppgiften inte ens var i närheten av färdig, men vilket flyt jag har haft!
Allt har gått super bra och väligt smidigt. Så i kväll kan jag göra annat än att plugga. Känns ju lovely!
Däremot ska jag försöka börja plugga till nästa inlämningsuppgift, som ska vara inne den 10 juni, redan i helgen. Min bror kommer nämligen upp den 3 juni och då vill jag kunna träffa honom med gott samvete och utan pluggstress. Dessutom kan jag fokusera på att plugga till slutprovet den sista veckan då istället.
Håll tummarna för mig att jag klarar av att fullfölja denna plan nu. För det vore ju det bästa :)
Ha en bra helg.
♥
Allt har gått super bra och väligt smidigt. Så i kväll kan jag göra annat än att plugga. Känns ju lovely!
Däremot ska jag försöka börja plugga till nästa inlämningsuppgift, som ska vara inne den 10 juni, redan i helgen. Min bror kommer nämligen upp den 3 juni och då vill jag kunna träffa honom med gott samvete och utan pluggstress. Dessutom kan jag fokusera på att plugga till slutprovet den sista veckan då istället.
Håll tummarna för mig att jag klarar av att fullfölja denna plan nu. För det vore ju det bästa :)
Ha en bra helg.
♥
Håll käften och var nöjd kvinna.
Hur kommer det sig att vi kvinnor accepterar att värderas som mindre vitiga i samhället?
Det är en fråga som jag ställs inför väldigt ofta, i olika sammanhang, och som jag tycker är väldigt tråkig. Det är helt enkelt lite töntigt att engagera sig i "kvinnopfrågor" (som egentligen är "samhällsfrågor"). Är det kanske så att det helt enkelt fortfarande är lite fult när en kvinna höjer rösten och låter sig bli hörd? Att kämpa för sin rätt? - "vi har det faktiskt bra jämfört med kvinnor i andra länder".
Vi kvinnor är uppfostrade till att vara mjuka, svaga, ödmjuka och empatiska medan män är uppfostrade till att vara coola, hårda och få hävda sig... Är det där skillnaden sitter? Samhällets bild av en kvinna är att hon ska nöja sig med det hon får och inte kräva en massa saker.
Eller vad är det som gör att kvinnor inte kräver att bli bemötta på lika vilkor som män i sjukvården.
Det är inte en hemlighet att den mesta forskningen sker på män och inte på kvinnor, trots att vi vet att män och kvinnor inte funkar likadant, långt ifrån.
Det dör flest kvinnor i hjärt- och kärlsjukdomar (av de som får det), det vet vi, och det beror på att det inte har forskats på kvinnor, sjukvården har helt enkelt inte förstått när en kvinna kommer in med symtom för en hjärtinfarkt, att det är just hjärtinfarkt, osv.
Är det inte sorgligt?
Nu har forskning på kvinnor blivit vanligare. Men trots det så är utbildningar och det man tittar efter de manliga symtomen.
Jag utbildar mig just nu inom medicin. När jag här om dagen var på hjärt- och lungräddning så står vår lärare och föreläser om just hjärtsjukdommar. Hon är utbildad sjuksköterka och kvinna, och vi som lyssnar håller på att utbilda oss och är dessutom alla kvinnor (inte för att det egentligen är värre än om alla hade varit män, vi är väl lika mycket människor, som behöver lika myckat och lika bra vård!?).
Hon berättar endast om de manliga symtomen. Hon nämner inte ens att symtomen ser anorlunda ut på kvinnor. Så jag frågar. Jag står inte ut med att människor som ska utbilda sig inte får veta symtomen på kvinnor. Jag vill inte att någon av mina nära och kära ska dö pga att någon inte har all fakta. Det känns ju helt absurt!
Ingen annan reagerar och fröken förklarar lite lätt vad symtomen kan vara på en kvinna. Precis som om det inte var nog viktigt att engagera sig i. Men samtidigt tar hon upp att hjärtsjukdommarna har spridit sig i lägre åldrar för just kvinnor. Så nu för tiden är det inte ovanligt att en kvinna i 25-35 års åldern får hjärtinfarkt. Men vi får väl vara glada om läkaren som tar emot oss förstår att det är det vi har.
Vi ska ju vara nöjda med att vi får komma till läkaren över huvud taget, i många länder får man ju knappt det.
Eller som en kvinna i klassen sa "vi kvinnor är inte gjorda för att jobba, det är bättre att vi är hemma med barnen, då får vi inte hjärtsjukdomar, man blir så stressad av att hålla på med både arbete, barn och hem"
Man kan ju tänka så, men man kan ju också tänka att män och kvinnor kanske kan hjälpas åt. Det är ju nämligen inte bara en förlust för oss kvinnor om vi blir sjuka, utan för männen också. Eller är jag den enda som tänker så?
♥
Det är en fråga som jag ställs inför väldigt ofta, i olika sammanhang, och som jag tycker är väldigt tråkig. Det är helt enkelt lite töntigt att engagera sig i "kvinnopfrågor" (som egentligen är "samhällsfrågor"). Är det kanske så att det helt enkelt fortfarande är lite fult när en kvinna höjer rösten och låter sig bli hörd? Att kämpa för sin rätt? - "vi har det faktiskt bra jämfört med kvinnor i andra länder".
Vi kvinnor är uppfostrade till att vara mjuka, svaga, ödmjuka och empatiska medan män är uppfostrade till att vara coola, hårda och få hävda sig... Är det där skillnaden sitter? Samhällets bild av en kvinna är att hon ska nöja sig med det hon får och inte kräva en massa saker.
Eller vad är det som gör att kvinnor inte kräver att bli bemötta på lika vilkor som män i sjukvården.
Det är inte en hemlighet att den mesta forskningen sker på män och inte på kvinnor, trots att vi vet att män och kvinnor inte funkar likadant, långt ifrån.
Det dör flest kvinnor i hjärt- och kärlsjukdomar (av de som får det), det vet vi, och det beror på att det inte har forskats på kvinnor, sjukvården har helt enkelt inte förstått när en kvinna kommer in med symtom för en hjärtinfarkt, att det är just hjärtinfarkt, osv.
Är det inte sorgligt?
Nu har forskning på kvinnor blivit vanligare. Men trots det så är utbildningar och det man tittar efter de manliga symtomen.
Jag utbildar mig just nu inom medicin. När jag här om dagen var på hjärt- och lungräddning så står vår lärare och föreläser om just hjärtsjukdommar. Hon är utbildad sjuksköterka och kvinna, och vi som lyssnar håller på att utbilda oss och är dessutom alla kvinnor (inte för att det egentligen är värre än om alla hade varit män, vi är väl lika mycket människor, som behöver lika myckat och lika bra vård!?).
Hon berättar endast om de manliga symtomen. Hon nämner inte ens att symtomen ser anorlunda ut på kvinnor. Så jag frågar. Jag står inte ut med att människor som ska utbilda sig inte får veta symtomen på kvinnor. Jag vill inte att någon av mina nära och kära ska dö pga att någon inte har all fakta. Det känns ju helt absurt!
Ingen annan reagerar och fröken förklarar lite lätt vad symtomen kan vara på en kvinna. Precis som om det inte var nog viktigt att engagera sig i. Men samtidigt tar hon upp att hjärtsjukdommarna har spridit sig i lägre åldrar för just kvinnor. Så nu för tiden är det inte ovanligt att en kvinna i 25-35 års åldern får hjärtinfarkt. Men vi får väl vara glada om läkaren som tar emot oss förstår att det är det vi har.
Vi ska ju vara nöjda med att vi får komma till läkaren över huvud taget, i många länder får man ju knappt det.
Eller som en kvinna i klassen sa "vi kvinnor är inte gjorda för att jobba, det är bättre att vi är hemma med barnen, då får vi inte hjärtsjukdomar, man blir så stressad av att hålla på med både arbete, barn och hem"
Man kan ju tänka så, men man kan ju också tänka att män och kvinnor kanske kan hjälpas åt. Det är ju nämligen inte bara en förlust för oss kvinnor om vi blir sjuka, utan för männen också. Eller är jag den enda som tänker så?
♥
Det där speciella me vänskap ♥
Att älska sina vänner för de som de är, är i min värld att älska sina vänner med de olikheter och personliga egenskaper som de har. Att våga erkänna för sig själv att den här människan inte tycker som jag, eller är inte intresserad av det som jag är intresserad just här, men hon har andra fantastiska egenskaper som jag vill ha i en vän. Det är okej att inte tycka lika.
Vad får man ut av sina vänner om alla ska vara likadana och framför allt likadan som dig själv? Om du vill ha en vän som är likadan som du så kan du ju lika gärna sitta framför spegeln och samtala.
Alla har vi våra sidor, bra, dåliga, besvärliga, känsliga och det borde väl vara helt okej att vi är olika. Äkta vänskap hos mig handlar om att respektera och acceptera den andra individens känslor och tycke. Och är inte det det finaste - Att bli respekterad och omtyckt trots att man är den man är.
Att förneka att sina vänner har andra intressen eller åsikter än man själv har är att förminska den personen. Trycka ner och gömma, precis det som gör henne/honom unik och precis som h*n själv ska vara, och mår bra i. Vad är det som är farligt med att gilla olika saker?
Det kanske ibland är lite besvärligt att tycka olika, men det är ju å andra sidan mycket mer intressant och spännande så + att man kan få väligt bra tips och tankeställare :)
♥
Vad får man ut av sina vänner om alla ska vara likadana och framför allt likadan som dig själv? Om du vill ha en vän som är likadan som du så kan du ju lika gärna sitta framför spegeln och samtala.
Alla har vi våra sidor, bra, dåliga, besvärliga, känsliga och det borde väl vara helt okej att vi är olika. Äkta vänskap hos mig handlar om att respektera och acceptera den andra individens känslor och tycke. Och är inte det det finaste - Att bli respekterad och omtyckt trots att man är den man är.
Att förneka att sina vänner har andra intressen eller åsikter än man själv har är att förminska den personen. Trycka ner och gömma, precis det som gör henne/honom unik och precis som h*n själv ska vara, och mår bra i. Vad är det som är farligt med att gilla olika saker?
Det kanske ibland är lite besvärligt att tycka olika, men det är ju å andra sidan mycket mer intressant och spännande så + att man kan få väligt bra tips och tankeställare :)
♥
Behandlings-info
Nästa vecka, vecka 21, jobbar jag Onsdag och Torsdag och tar emot kunder. Det finns 1 tid kvar på onsdag och 3 på torsdag. Bara så ni vet läget. Jag skulle ju egentligen fokusera på att endast plugga den veckan men nu blev det lite ändringar i schemat.
Välkommen
♥
Välkommen
♥
Sverige är ett land där makt bestämmer
När man som jag pluggar och arbetar med något som i Sverige anses som "Alternatisv medicin" så får man ofta höra krass kritik om att det inte finns studier och bevis för att det verkligen fungerar. Det påstås ofta vara humbugg, påhitt och "hockus Pockus". Å ena sidan så blir jag påmind om hur mycket okunskap det krävs för att inte förstå bättre och dessutom inte förstå vad man vräker ur sig, men det är ju inget man kan säga i argumentet. Å andra sidan så kan jag bli trött på att ständigt få förklara vad det egentligen är, hur det egentligen fungerar och dessutom får jag förklara hur vår sjukvård är uppbygd. För det vet ju tydligen inte folk.
Och det ska Gudarna veta... När man kritiserar sjukvården så får man stränga kommentarer om att "allt är faktsikt inte dåligt, och vi ska vara glada att vi har det så bra som vi har det!!"
Jag säger inte att sjukvården endast är dålig, jag säger att den inte är perfekt, att den kan bli mycket bättre och jag säger att det är tråkigt att man ska se på människan i ett sånt trångsynt perspektiv att alla ska vara likadana, fungera likadant och behöva samma vård jämt. INGA undantag.
Det synsättet (som förhoppningsvis går mot förändring inom kort) gör att sjukvården använder sig av droger och gift som ger stora bieffekter och i längden gör människor sjuka. DET är tråkigt, när det finns hjälp runt hörnet. Många problem botar man inte inom sjukvården, utan man bedövar.
Om vi tar kranioSakral terapi som ett exempel så ingår Sverige i en trio av länder där det inte är accepterat inom sjukvården utan istället kallas för "alternativ medicin" De andra länderna är Cuba och Nord Korea.
Sug en stund på den karamellen Sverige, Nord Korea och Cuba. Vi har verklien bildat gäng med öppna och varma länder som står för frihet och hälsa. (not)
Och fundera över om det forfarande känns som att Sverige inte är ett konservativt land och vill att sina medborgare ska få ha fritt val bland en massa olika behandlingsformer som kan hjälpa UTAN droger och gift. Och om det faktiskt är så att sjukvården är hyfsat bra, men ändå kan bli mycket bättre.
Sverige är ett land där makt bestämmer, men det vet väl inte folk heller och jag ids inte berätta om det också. Inte just nu i alla fall ;)
♥
Och det ska Gudarna veta... När man kritiserar sjukvården så får man stränga kommentarer om att "allt är faktsikt inte dåligt, och vi ska vara glada att vi har det så bra som vi har det!!"
Jag säger inte att sjukvården endast är dålig, jag säger att den inte är perfekt, att den kan bli mycket bättre och jag säger att det är tråkigt att man ska se på människan i ett sånt trångsynt perspektiv att alla ska vara likadana, fungera likadant och behöva samma vård jämt. INGA undantag.
Det synsättet (som förhoppningsvis går mot förändring inom kort) gör att sjukvården använder sig av droger och gift som ger stora bieffekter och i längden gör människor sjuka. DET är tråkigt, när det finns hjälp runt hörnet. Många problem botar man inte inom sjukvården, utan man bedövar.
Om vi tar kranioSakral terapi som ett exempel så ingår Sverige i en trio av länder där det inte är accepterat inom sjukvården utan istället kallas för "alternativ medicin" De andra länderna är Cuba och Nord Korea.
Sug en stund på den karamellen Sverige, Nord Korea och Cuba. Vi har verklien bildat gäng med öppna och varma länder som står för frihet och hälsa. (not)
Och fundera över om det forfarande känns som att Sverige inte är ett konservativt land och vill att sina medborgare ska få ha fritt val bland en massa olika behandlingsformer som kan hjälpa UTAN droger och gift. Och om det faktiskt är så att sjukvården är hyfsat bra, men ändå kan bli mycket bättre.
Sverige är ett land där makt bestämmer, men det vet väl inte folk heller och jag ids inte berätta om det också. Inte just nu i alla fall ;)
♥
På tal om förra inlägget
Jag blev givetvis påmind om att jag kan vara rätt ensam ibland om att inte störas av vädret. Det var förskolans dag här om dagen och vi föräldrar var bjudna att få vara med och ungens dagis skulle gå karneval till lekplattsen och scenen här ovanför oss. Jätte roligt. De äldre barnen skulle få glass från glassbilen och allt skulle bli super roligt.
Men det regnade lite. Och nu snackar jag duggregn. Så det blev inställt, och vi föräldrar som hade avbokat vissa grejer för att få vara med på dagis fick gå hem och dricka kaffe innan vi skulle tillbaka till jobbet.
En liten fråga som jag får i huvudet är: Vad tror de att de har för jobb? Ska inte dagis kunna vara ute i olika väder? (och här var det ju dessutom duggregn så man kan ju fråga sig hur jobbigt det kan tänkas vara) Men sen kan jag även undra varför de bokar in en sån dag i MAJ i Luleå, om de inte vill gå ut om det duggregnar lite, det är ju liksom inte känt att maj ska vara en månad med enbart sol här uppe.
Jag cyklade in till stan efter kaffet utan att tycka att det var jobbigt och blev inte ens blöt av det knappt-existerande regnet. De kanske skulle behöva lite flexibelt sinne, så de inte blir så rädda så fort det droppar lite från himlen.
Jag kan till och med tycka att det kan vara befriande att promenera i regent :)
Men det är ju bara jag det.
♥
Men det regnade lite. Och nu snackar jag duggregn. Så det blev inställt, och vi föräldrar som hade avbokat vissa grejer för att få vara med på dagis fick gå hem och dricka kaffe innan vi skulle tillbaka till jobbet.
En liten fråga som jag får i huvudet är: Vad tror de att de har för jobb? Ska inte dagis kunna vara ute i olika väder? (och här var det ju dessutom duggregn så man kan ju fråga sig hur jobbigt det kan tänkas vara) Men sen kan jag även undra varför de bokar in en sån dag i MAJ i Luleå, om de inte vill gå ut om det duggregnar lite, det är ju liksom inte känt att maj ska vara en månad med enbart sol här uppe.
Jag cyklade in till stan efter kaffet utan att tycka att det var jobbigt och blev inte ens blöt av det knappt-existerande regnet. De kanske skulle behöva lite flexibelt sinne, så de inte blir så rädda så fort det droppar lite från himlen.
Jag kan till och med tycka att det kan vara befriande att promenera i regent :)
Men det är ju bara jag det.
♥
Jag har valt att bo i Luleå
En sak som jag har lovat mig själv är att inte begränsa mig själv och absolut inte låsa fast mig själv inomhus pågrund av vädret. Det är ju faktiskt så att jag har valt att köpa lägenhet på jorden, som måste ha olika väder på olika platser hela tiden för att fungera. På jorden har jag bestämt mig för att bo i Sverige, och i Sverige har jag valt att bo i Luleå.
Om jag enbart ska vara ute när det är "bra" väder här i Luleå så får jag ju nästan aldrig vara utomhus.
Året består av (enligt mig):
3 månader sommar - regn och sol (nästan alltid blåst i luleå)
2 månader höst - oftast regn och rusk (nästan alltid blåst)
5 månader vinter - SNÖ, mycket snö, blåst, ibland regn, ofta under -15 (ibland varmare än -10 och sol)
2 månader vår - snö, regn, sol, slask, tort, damm, ... olika april april-väder (oftast blåst)
Så, ni förstår att om jag då ska begränsa mig själv till att hålla mig inne så fort som det är lite regn, snö, kyla eller dyligt så får jag typ vara inne 200 dagar/år Hur kul är det?
Så klart jag kan vara inne när det är irktigt dåligt väder om jag känner för det. Men jag vill känna mig fri att kunna göra det jag vill om dagarna, och om jag ska kunna det så kan jag inte begränsa mig till något som finns mindre än hälften av dagarna på ett år.
Det är skönt att inte vara begränsad.
Man gör sin egen frihet.
♥
Om jag enbart ska vara ute när det är "bra" väder här i Luleå så får jag ju nästan aldrig vara utomhus.
Året består av (enligt mig):
3 månader sommar - regn och sol (nästan alltid blåst i luleå)
2 månader höst - oftast regn och rusk (nästan alltid blåst)
5 månader vinter - SNÖ, mycket snö, blåst, ibland regn, ofta under -15 (ibland varmare än -10 och sol)
2 månader vår - snö, regn, sol, slask, tort, damm, ... olika april april-väder (oftast blåst)
Så, ni förstår att om jag då ska begränsa mig själv till att hålla mig inne så fort som det är lite regn, snö, kyla eller dyligt så får jag typ vara inne 200 dagar/år Hur kul är det?
Så klart jag kan vara inne när det är irktigt dåligt väder om jag känner för det. Men jag vill känna mig fri att kunna göra det jag vill om dagarna, och om jag ska kunna det så kan jag inte begränsa mig till något som finns mindre än hälften av dagarna på ett år.
Det är skönt att inte vara begränsad.
Man gör sin egen frihet.
♥
Flexibelt sinne ger ro
Jag känner mig så himmla fri. Fri som människa. Jag insåg det för några veckor sedan, men nu känner jag det ännu starkare. Jag blir påmind av små saker i vardagen. Det handlar om att ha en flexibel inställning. Jag känner på riktigt att allt inte måste vara på ett vist sätt, det blir bra ändå. Vad spelar det för roll?
En del människor har missförstått min inställning till saker och ting. Sorry för det. När jag ibland säger att "det inte spelar någon roll" tar de nämligen det som något negativt - som att jag är obrydd. Men faktum är att jag inte är obrydd, utan jag har bara en stark tillit till att det blir bra ändå.
Att ha flexiblet sinne gör att jag känner mig så otroligt fri, det är skönt. Alla måsten blir inte till måsten. Alla krav blir till annat än krav. Och just när jag faktiskt innifrån hjärtat känner att "det blir som det blir, och det blir säkert bra så" så får jag en helt annan lust att ta i tu med saker och ting. Allt går enkelt och allt går bra, just för att jag har lust.
♥
En del människor har missförstått min inställning till saker och ting. Sorry för det. När jag ibland säger att "det inte spelar någon roll" tar de nämligen det som något negativt - som att jag är obrydd. Men faktum är att jag inte är obrydd, utan jag har bara en stark tillit till att det blir bra ändå.
Att ha flexiblet sinne gör att jag känner mig så otroligt fri, det är skönt. Alla måsten blir inte till måsten. Alla krav blir till annat än krav. Och just när jag faktiskt innifrån hjärtat känner att "det blir som det blir, och det blir säkert bra så" så får jag en helt annan lust att ta i tu med saker och ting. Allt går enkelt och allt går bra, just för att jag har lust.
♥
Klass II gurka
Köpte klass II gurka här om dagen. Är det inte underbart?
Gurkan var billigare bara för att det var gurkor som inte såg exakt lika dana ut. Passar mig perfekt, är den god är jag nöjd. Sen om den är lite smal och krokig det gör mig ingenting.
Jag tänker att vi i samhället har lite lätt autism som vill att allt och alla ska se likadana ut, det blir liksom lättare att förhålla sig till gurkor som är exakt lika långa och tjocka. ;)
Om man vill kan man sätta det i ett större perspektiv och då ingår barbie-människan (ex hollywood fruar) som klass I människan och jag själv får nog kategoriseras som klass II människa, jag har ju inga sillisar, inget löshår, jag solar inte solarium och har inte stylade naglar. Men jag trivs som en klass II männiksa. Unik.
Nä, jag gillar den personliga touchen och att vara unik är inget dåligt i mina ögon, snarare tvärt om.
♥
Gurkan var billigare bara för att det var gurkor som inte såg exakt lika dana ut. Passar mig perfekt, är den god är jag nöjd. Sen om den är lite smal och krokig det gör mig ingenting.
Jag tänker att vi i samhället har lite lätt autism som vill att allt och alla ska se likadana ut, det blir liksom lättare att förhålla sig till gurkor som är exakt lika långa och tjocka. ;)
Om man vill kan man sätta det i ett större perspektiv och då ingår barbie-människan (ex hollywood fruar) som klass I människan och jag själv får nog kategoriseras som klass II människa, jag har ju inga sillisar, inget löshår, jag solar inte solarium och har inte stylade naglar. Men jag trivs som en klass II männiksa. Unik.
Nä, jag gillar den personliga touchen och att vara unik är inget dåligt i mina ögon, snarare tvärt om.
♥
Organisera upp
Jag känner mig trött efter en intensiv helg. Mycket lärorikt och framför allt roligt. Vi har gått igeon mycket teori och anatomi, men även behandlingar. Alla behandlingar kan ju även bidra till min trötthet, man ska kanske inte få så här mycket behandlingar på en och samma helg. Det händer mycket i kroppen.
Jag försöker strukturera upp mina dagar för att hinna plugga både det ena och det andra, men även hinna jobba lite.
Jag har mycket att göra nu den kommande veckan, mycket som jag måste styra upp och få ordning på. Det känns roligt att organisera lite. Det känns behövligt.
Jag ska även kolla på en film, där man får se en obduktion, det känns både skrämmande, nervöst och lite läckert.
Nu ska jag iväg och hämta mina päron på flygplatsen, skrik inte ihjäl er till hockyn, det är en dag i morgon också ;)
♥
Jag försöker strukturera upp mina dagar för att hinna plugga både det ena och det andra, men även hinna jobba lite.
Jag har mycket att göra nu den kommande veckan, mycket som jag måste styra upp och få ordning på. Det känns roligt att organisera lite. Det känns behövligt.
Jag ska även kolla på en film, där man får se en obduktion, det känns både skrämmande, nervöst och lite läckert.
Nu ska jag iväg och hämta mina päron på flygplatsen, skrik inte ihjäl er till hockyn, det är en dag i morgon också ;)
♥
FÖRST TILL KVARN
FÖRST TILL KVARN: De 10 personer som är först till kvarn att boka in KranioSakral-behandling hos mig vecka 20, 22 och 24 (alt. helg) får gratis behandling. Jag behöver träna. Människor med obalanser i kroppen går även de i förtur. Avbokning/ombokning samma dag debiteras med 400 kr, och avbokning/ombokning dagen innan bokad behandling debiteras 200 kr.
Jag är elev, och ordinarie pris för en elevbehandling är 400 krKontakta mig för mer info.
♥
Gäsp
Nu hade det varit perfekt med en ljudbok som en man med mörk och slö röst läser.
Då hade jag nog somnat på en gång.
♥
Då hade jag nog somnat på en gång.
♥
Surr i nattmössan
Fan också, jag har pluggat alldeles för länge i kväll. Nu är det totalt omöjligt att somna. Allt snurrar i mitt huvud fram och tillbaka. Plugg, jobb, kurs, träning, vad som skulle behöva göras här hemma SNARAST, matsedel, människokroppen...
Jag är ju en sån där virrpanna som behöver struktur och ordning för att må bra. Jag pallar inte av att ha rörigt runt omkring mig och får super lätt ångest när jag känner att det är lite för oordnat. Jag får stora behov av att föra listor. Listor på allt. Vad jag ska göra under morgondagen, top 10 vad som måste göras under veckan i hemmet, hur mycket och varierat jag ska träna under veckan, i vilken ordning jag ska rensa lägenheten från skrot... ja, jag kan hålla på hur länge som helst. Vette tusan hur många listor jag har på datorn, som jag påbörjat någon gång i mitt liv för hundra år sedan. De är så otroligt bra med listor. Då ser man klart och tydlig vad som behöver göras, vad som känns bra, fel, dåligt, hur man vill ha det.
Vad är värt att prioritera?
Det är så lätt att skjuta saker åt sidan bara för att man inte orkar ta tag i saker just nu. Och sen mår man dåligt över hur man har det.
Det här med saker är så galet överskattat. "den kan vara bra att ha" NÄÄÄÄJ! den kan inte vara bra att ha om du inte vill använda den NU och typ aldrig har använt den, Släng den!
Just nu känner jag att det är liiiiite för oordnat här hemma. Jag känner att jag gärna hade städat upp lite någonstans innan jag går och lägger mig igen, då hade jag kunnat somna på en gång. Men det är ju det där när man har barn, då kan man ju inte göra som man gjorde förr i tiden då man kunde få för sig att börja storstäda mitt i natten. Nu måste jag ju sova på natten för att kunna kliva upp. Då kan man inte storstäda, rensa eller möblera om. Eller är det bara för att jag är övertrött jag får behov av att rensa?
Sen kan jag tycka att det är lite störande att fåglarna har vaknat redan. I min värd är det inte morgon än.
♥
Jag är ju en sån där virrpanna som behöver struktur och ordning för att må bra. Jag pallar inte av att ha rörigt runt omkring mig och får super lätt ångest när jag känner att det är lite för oordnat. Jag får stora behov av att föra listor. Listor på allt. Vad jag ska göra under morgondagen, top 10 vad som måste göras under veckan i hemmet, hur mycket och varierat jag ska träna under veckan, i vilken ordning jag ska rensa lägenheten från skrot... ja, jag kan hålla på hur länge som helst. Vette tusan hur många listor jag har på datorn, som jag påbörjat någon gång i mitt liv för hundra år sedan. De är så otroligt bra med listor. Då ser man klart och tydlig vad som behöver göras, vad som känns bra, fel, dåligt, hur man vill ha det.
Vad är värt att prioritera?
Det är så lätt att skjuta saker åt sidan bara för att man inte orkar ta tag i saker just nu. Och sen mår man dåligt över hur man har det.
Det här med saker är så galet överskattat. "den kan vara bra att ha" NÄÄÄÄJ! den kan inte vara bra att ha om du inte vill använda den NU och typ aldrig har använt den, Släng den!
Just nu känner jag att det är liiiiite för oordnat här hemma. Jag känner att jag gärna hade städat upp lite någonstans innan jag går och lägger mig igen, då hade jag kunnat somna på en gång. Men det är ju det där när man har barn, då kan man ju inte göra som man gjorde förr i tiden då man kunde få för sig att börja storstäda mitt i natten. Nu måste jag ju sova på natten för att kunna kliva upp. Då kan man inte storstäda, rensa eller möblera om. Eller är det bara för att jag är övertrött jag får behov av att rensa?
Sen kan jag tycka att det är lite störande att fåglarna har vaknat redan. I min värd är det inte morgon än.
♥
Olika plugg
Idag har jag pluggat som en galning, hela dagen (förutom pausen som jag tillbringade med familj hos Emma och Magnus m. fam. och klämde, kände och luktade på deras nyaste medlem), och hela långa kvällen. Nu ger jag upp för idag och sparar den sista frågan på inlämningsuppgiften till i morgon.
Det är tur att det är intressant, att jag vill lära mig och att jag har lite förkunskaper genom Ayurvedan och kraniosakrala. Sen gjorde jag nog rätt i att läsa på halvfart då det är distans. Jag har ju liksom nog med annat om dagarna.
I morgon står det mer plugg, träning, skjutsa mor och moster till flyget och sen kanske en dejt med Fanny på menyn. Då ska jag nog ta mig en segeröl att jag ännu en vecka fick in min inlämningsuppgift i tid :) Jag ska även shoppa pressent till min sambo, för han fyller år på söndag.
I helgen har jag workshop i Kranio Sakral terapi. Det ska bli skit kul att träffa alla igen och få lite gjort. Det har ju som kommit lite i skymundan nu när jag har så mycket annat att tänka på, så det behövs lite uppfräschning av minnet.
♥
Det är tur att det är intressant, att jag vill lära mig och att jag har lite förkunskaper genom Ayurvedan och kraniosakrala. Sen gjorde jag nog rätt i att läsa på halvfart då det är distans. Jag har ju liksom nog med annat om dagarna.
I morgon står det mer plugg, träning, skjutsa mor och moster till flyget och sen kanske en dejt med Fanny på menyn. Då ska jag nog ta mig en segeröl att jag ännu en vecka fick in min inlämningsuppgift i tid :) Jag ska även shoppa pressent till min sambo, för han fyller år på söndag.
I helgen har jag workshop i Kranio Sakral terapi. Det ska bli skit kul att träffa alla igen och få lite gjort. Det har ju som kommit lite i skymundan nu när jag har så mycket annat att tänka på, så det behövs lite uppfräschning av minnet.
♥
Ett bet.
Slog just vad med Robin om att jag skulle äta bajs om sveriges bidrag i eurovision song contest skulle vinna. Det var väl inte bland mina mest strålande stunder i livet. Men jag tror inte att han vinner så jag simmar nog lugnt ändå.
♥
♥
Värme
Det är härligt med lit evärme, men gärna på rätt sätt. Eller?
Jag tillhör ju de människorna som ÄLSKAR värme. Det får mer än gärna vara 40 grader varmt när jag är utomlands, jag älskar det! Och i natt så drömde jag att vi var utomlands och att det var så där super varmt. Alla klagade och tyckte att det var jobbigt att behöva sova i fuktiga sängkläder, vara kladdig mest hela tiden och hela dagarna försöka se till att hålla sig i skuggan.
Jag och andra sidan älskade det, la mig i solen och kände hur det brände på vaderna efter bara någon enstaka minut. Drack massvis med vatten och käkade vattenmelon hela dagaran.
Varför tror ni att jag drömde detta? Kanske en hel del längtan, men jag tror även att det kan bero på detta:
♥
Jag tillhör ju de människorna som ÄLSKAR värme. Det får mer än gärna vara 40 grader varmt när jag är utomlands, jag älskar det! Och i natt så drömde jag att vi var utomlands och att det var så där super varmt. Alla klagade och tyckte att det var jobbigt att behöva sova i fuktiga sängkläder, vara kladdig mest hela tiden och hela dagarna försöka se till att hålla sig i skuggan.
Jag och andra sidan älskade det, la mig i solen och kände hur det brände på vaderna efter bara någon enstaka minut. Drack massvis med vatten och käkade vattenmelon hela dagaran.
Varför tror ni att jag drömde detta? Kanske en hel del längtan, men jag tror även att det kan bero på detta:
♥
Fika, kortspel och kärlek
Idag kommer min morbror upp från Borås, det ska bli super roligt att få träffa honom trots omständigheterna. Han kunde dock bara stanna i 2 dagar. Sen nästa vecka kommer mormor och morfar upp från herrjunga. Och i början av juni kommer brorsan upp från gbg. Alltid kul att få träffa älskade familjen/släkten, men givetvis så hade det varit bättre med roligare omständigheter.
Ikväll bli det fika och kortspel hos min moster. Hon fyller 53 :)
♥
Ikväll bli det fika och kortspel hos min moster. Hon fyller 53 :)
♥
Förtydligar
Jag får nog förtydliga lite. Två personer har nu trott att det är jag som har cancer och så är inte fallet. Jag är ledsen att jag oroat er. Det är min moster som har cancer. Vi är väldigt tajta i vår stor-familj så det är fruktansvärt.
Hon har cancer i bukspottkörteln och har dessutom fått en massa metastaser, dottertumörer, i lungorna.
De första inläggen jag skrev om detta så ville jag inte skriva vem det handlade om så jag kallade henne för pipen, för att det kändes neutralt. Men nu när diagnosen blivit ställd så känner jag att jag kan vara helt öppen om det. Det är lika bra att folk får veta vad som tar upp mina tankar.
Cancer går i 4 steg, Steg 1 är det första steget och därmed lättast att få bli frisk. Medans steg 4 är det sista steget och då även svårast att kunna bli frisk. Min kära moster är på steg 4, det sista steget. Det går inte att operera och än så länge kan de inte börja ge henne cellgift eftersom ett ämne (som jag inte minns namnet på) läcker ut i hennes blod, vilket gör att hon är helt gul och har fruktansvär klåda. När läkarna har fått bukt med det så kan de börja ge henne cellgift. Ger de henne cellgift nu så tar de livet på henne. De måste alltså komma på varför detta ämne läcker ut i hennes blod.
Hon har fått 3-6 månader kanske mer och läkarna säger att det finns en som har överlevt. Jag vill att min moster blir nummer två.
Alla mina vänner, ni får mer än gärna tänka positiva tankar, sända kärlek, skicka reiki, be en bön, träna ett träningspass vad som helst. Vem vet är man tillräkligt många så kanske det hjälper.
Jag skickar reiki varje kväll till min moster och sänder tankar och kärlek lite då och då. På träningspassen tänker att jag tränar bort cancer, slår bort cancern, bekämpar den. Och hon berättade igår att hon känner att det är många som skickar reiki, ber och skickar kärlek på olika vis. För varje morgon då hon vaknar så känner hon en väldigt stor tilltro att detta ska gå vägen, det kommer gå bra. Om hon känner det så ger det resultat.
Sen vill jag Tacka alla som är så underbara hela tiden.
♥
Hon har cancer i bukspottkörteln och har dessutom fått en massa metastaser, dottertumörer, i lungorna.
De första inläggen jag skrev om detta så ville jag inte skriva vem det handlade om så jag kallade henne för pipen, för att det kändes neutralt. Men nu när diagnosen blivit ställd så känner jag att jag kan vara helt öppen om det. Det är lika bra att folk får veta vad som tar upp mina tankar.
Cancer går i 4 steg, Steg 1 är det första steget och därmed lättast att få bli frisk. Medans steg 4 är det sista steget och då även svårast att kunna bli frisk. Min kära moster är på steg 4, det sista steget. Det går inte att operera och än så länge kan de inte börja ge henne cellgift eftersom ett ämne (som jag inte minns namnet på) läcker ut i hennes blod, vilket gör att hon är helt gul och har fruktansvär klåda. När läkarna har fått bukt med det så kan de börja ge henne cellgift. Ger de henne cellgift nu så tar de livet på henne. De måste alltså komma på varför detta ämne läcker ut i hennes blod.
Hon har fått 3-6 månader kanske mer och läkarna säger att det finns en som har överlevt. Jag vill att min moster blir nummer två.
Alla mina vänner, ni får mer än gärna tänka positiva tankar, sända kärlek, skicka reiki, be en bön, träna ett träningspass vad som helst. Vem vet är man tillräkligt många så kanske det hjälper.
Jag skickar reiki varje kväll till min moster och sänder tankar och kärlek lite då och då. På träningspassen tänker att jag tränar bort cancer, slår bort cancern, bekämpar den. Och hon berättade igår att hon känner att det är många som skickar reiki, ber och skickar kärlek på olika vis. För varje morgon då hon vaknar så känner hon en väldigt stor tilltro att detta ska gå vägen, det kommer gå bra. Om hon känner det så ger det resultat.
Sen vill jag Tacka alla som är så underbara hela tiden.
♥
Nyttig kost till det lilla barnet
Olika storkok till Ralfen. Det har blivit en hel del nu på senaste. Jag har ju som haft lite problem med att sitta still. Att jobba fysiskt är det bästa för mig om jag vill tänka på något annat. Jag har inte tagit kort på alla rätterna, men på två.
(jätte enkel mat by the way)
Jag brukar lägga upp det så att en kastrull med olika ingredienser är "såsen", den kastrullen som mixas och blir puré-sås typ. Den andra kastrullen brukar jag ha exempelvis qinoa morotsbitar och majs eller potatis, ärtor och morot eller något annat. Alltså en gryta med det som ska mixas och en gryta med de ingredienser som ska vara bitarna i maten :)
Gick det att förstå det där?
Eko of course :)
Här kommer lite bilder
Såsen: champinjoner, zuqini, röd lök, vit kål, persilja, buljong, spenat, ärtor, vitlök
Bitarna i: Gröna linser, quinoa, morot
Givetvis olika kryddor och örter också :)
Såsen: zuqini, lök, tomat, vitkål, röda linser, potatis, persilja
Bitarna i: potatis, morot, majs
Fiskrätten kommer jag tyvärr inte ihåg.
Super gott. Jag sparade en rätt åt mig som jag precis åt upp och det var smarrigt!
♥
(jätte enkel mat by the way)
Jag brukar lägga upp det så att en kastrull med olika ingredienser är "såsen", den kastrullen som mixas och blir puré-sås typ. Den andra kastrullen brukar jag ha exempelvis qinoa morotsbitar och majs eller potatis, ärtor och morot eller något annat. Alltså en gryta med det som ska mixas och en gryta med de ingredienser som ska vara bitarna i maten :)
Gick det att förstå det där?
Eko of course :)
Här kommer lite bilder
Såsen: champinjoner, zuqini, röd lök, vit kål, persilja, buljong, spenat, ärtor, vitlök
Bitarna i: Gröna linser, quinoa, morot
Givetvis olika kryddor och örter också :)
Såsen: zuqini, lök, tomat, vitkål, röda linser, potatis, persilja
Bitarna i: potatis, morot, majs
Fiskrätten kommer jag tyvärr inte ihåg.
Super gott. Jag sparade en rätt åt mig som jag precis åt upp och det var smarrigt!
♥
Det positiva i det hemska
En sak som är helt fantastisk mitt i eländet är att Jag och vår familj blir påmind om hur underbara människor vi har omringat oss av. Människor hör av sig, pratar, lyssnar, finns till. Alla erbjuder det de kan, på det sättet som det är kapabla till. Från att erbjuda sig att finnas till dygnet runt "ring när du behöver, jag kommer mitt i natten om du så vill", till att erbjuda stora summor pengar "blir det någon sån där super dyr operation så kontakta mig då".
Det är helt otroligt hur människor blir samarbetsvilliga och benägna till att hjälpa. Fantastiskt. Som en myrstack, alla drar sitt strå, alla har sin uppgift. Alla är viktiga.
Sen att släkt och vänner kommer upp från södra Sverige och att vi nu mera träffas tre gånger i veckan är även det en bra sak som kommit upp ur det hemska.
♥
Det är helt otroligt hur människor blir samarbetsvilliga och benägna till att hjälpa. Fantastiskt. Som en myrstack, alla drar sitt strå, alla har sin uppgift. Alla är viktiga.
Sen att släkt och vänner kommer upp från södra Sverige och att vi nu mera träffas tre gånger i veckan är även det en bra sak som kommit upp ur det hemska.
♥
Fy fan vad det här är hemskt.
Den här jävla skit sjukdomen som finns i vår familj just nu är så fruktansvärt ångestladdad. Bröstet gör ont.
Jag försöker muntra upp mig själv genom att läsa poesi, men tankarna dras tillbaka till cancern, diagnosen, smärtan, kärleken, familjen, lyckan, olyckan. Och det gör faktiskt ont.
Det är tungt att ha smärta i sig själv, men när man dessutom ser smärta i alla sina familjemedlemmar så blir det extra tungt. Alla är ledsna, människor som inte redan vet får veta, alla bryter ihop. Alla har ont. Det syns inte bara i ögonen, det syns i linjerna, kroppsspråket, hållningen, frånvaron, närvaron.
Jag försöker tänka att det ska gå bra, att det är möjligt. Men sen när jag tittar på Ralf som kramar mig och som undrar vad som kommer från sin mammas ögon så ser jag att han inte är rädd. Han är inte ledsen. Han är skonad från att förstå hur hemskt allt detta är. Och då kommer rädslan igen. Tänk om Ralf inte får lära känna henne. Tänk om Ralf inte får höra hennes skratt, kloka ord och starka sångröst.
Fy fan va det här är hemskt.
♥
Jag försöker muntra upp mig själv genom att läsa poesi, men tankarna dras tillbaka till cancern, diagnosen, smärtan, kärleken, familjen, lyckan, olyckan. Och det gör faktiskt ont.
Det är tungt att ha smärta i sig själv, men när man dessutom ser smärta i alla sina familjemedlemmar så blir det extra tungt. Alla är ledsna, människor som inte redan vet får veta, alla bryter ihop. Alla har ont. Det syns inte bara i ögonen, det syns i linjerna, kroppsspråket, hållningen, frånvaron, närvaron.
Jag försöker tänka att det ska gå bra, att det är möjligt. Men sen när jag tittar på Ralf som kramar mig och som undrar vad som kommer från sin mammas ögon så ser jag att han inte är rädd. Han är inte ledsen. Han är skonad från att förstå hur hemskt allt detta är. Och då kommer rädslan igen. Tänk om Ralf inte får lära känna henne. Tänk om Ralf inte får höra hennes skratt, kloka ord och starka sångröst.
Fy fan va det här är hemskt.
♥
Även jag kan vara "tjejig"
Mannen är så där manligt manlig och dricker öl och ser hocky i en annans mans hem och jag passar på att vara lite extra tjejig för mig själv, framför Twilight-filmen, och målar tånaglarna. Det händer faktiskt ;)
♥
♥
Det luktar fisk
Igår lagade jag storkok, fiskgryta, till Ralf och det fullkomligt STINKER fisk i hela lägenheten fortfarande. Hur blir man av med fisklukt? Någon van fiskätare som har ett bra tips?
Nu gör jag ett nytt storkok och det blir inte fisk denna gång, kan jag lova.
♥
Nu gör jag ett nytt storkok och det blir inte fisk denna gång, kan jag lova.
♥
Linssoppa, kortspel och massvis av kärlek.
Tumör i bukspottkörteln. Några systertumörer i båda lungorna. Läkarna säger "kanske 3-6 månader... kanske mer?".
Oddsen ser extremt dåliga ut, men det finns hopp. Läkaren har varit med om EN som har överlevt. Så då tänker vi att min blir nummer två som överlever. Det måste bli så.
Ikväll har jag varit där på middag, linssoppa, och kortspel. Självklart kortspel i min familj! Det var najs, men jag hade gärna haft andra omständigheter.
♥
Oddsen ser extremt dåliga ut, men det finns hopp. Läkaren har varit med om EN som har överlevt. Så då tänker vi att min blir nummer två som överlever. Det måste bli så.
Ikväll har jag varit där på middag, linssoppa, och kortspel. Självklart kortspel i min familj! Det var najs, men jag hade gärna haft andra omständigheter.
♥
.
NEEEEJ!
♥
♥
Ett helt nytt litet liv
Jag har gått runt hela kvällen och kännt att jag vill bli uppmuntrad, få en bra nyhet eller bara tänka på något annat. Och ikväll fick jag ett fantastiskt, efterlängtat samtal från min vän Emma. Deras lilla knubb-unge har kommit till världen och är sååå söt! Ett helt nytt litet liv, en helt ny person som de har skapat.
Vad jag längtar efter att få se honom i verkliga livet. Vilken gåva.
Tack för samtalet, och alla lyckönskningar från oss!
♥
Vad jag längtar efter att få se honom i verkliga livet. Vilken gåva.
Tack för samtalet, och alla lyckönskningar från oss!
♥
Jag dansade ovetandes fram till telefonen
Det värsta som finns är när man hör på första ordet att något är riktigt illa.
Det ringer och jag börjar dansa till ljudsingnalen, som är låten "highwayman". Helt ovetandes av vem det är som ringer på andra sidan linjen, och vad personen ska säga, går jag dansandes fram mot telefonen. Jag hade bara behövt ett ord, det första ordet, för att förstå vad det handlade om. Usch.
Adrenalin10.000 pumpas ut i hela min kropp och jag börjar vibrera under samtalets gång. Efteråt släpper det, adrenalinet ska ut, tårarna ska ut, chocken ska ut och lugnandre hormoner ska in.
Det är inte färdigt än. Diagnosen är inte helt fastställd. Men i morgon får vi det slutgiltiga beskedet säger dem, läkarna. Min viktiga person som har cancer, vi kan kalla personen för "pipen" då jag inte vill säga vem det är än, är inlaggd igen. I dåligt skick, en annan person har varit där hela eftermidagen och kommer vara där i morgon också.
Jag försöker tänka klart och inte oroa mig, tänka positivt och stärkande, men det är lättare sagt än gjort. Hela bröstkorgen värker och tankarna är svåra att kontrollera.
Jag måste få rätt besked i morgon. Jag bara måste.
♥
Det ringer och jag börjar dansa till ljudsingnalen, som är låten "highwayman". Helt ovetandes av vem det är som ringer på andra sidan linjen, och vad personen ska säga, går jag dansandes fram mot telefonen. Jag hade bara behövt ett ord, det första ordet, för att förstå vad det handlade om. Usch.
Adrenalin10.000 pumpas ut i hela min kropp och jag börjar vibrera under samtalets gång. Efteråt släpper det, adrenalinet ska ut, tårarna ska ut, chocken ska ut och lugnandre hormoner ska in.
Det är inte färdigt än. Diagnosen är inte helt fastställd. Men i morgon får vi det slutgiltiga beskedet säger dem, läkarna. Min viktiga person som har cancer, vi kan kalla personen för "pipen" då jag inte vill säga vem det är än, är inlaggd igen. I dåligt skick, en annan person har varit där hela eftermidagen och kommer vara där i morgon också.
Jag försöker tänka klart och inte oroa mig, tänka positivt och stärkande, men det är lättare sagt än gjort. Hela bröstkorgen värker och tankarna är svåra att kontrollera.
Jag måste få rätt besked i morgon. Jag bara måste.
♥
För Jag älskar livet
Det verkar vara en omöjlighet att somna i natt. Min arm värker på något konstigt sätt och sedan Jag började läsa medicin så tror Jag att Jag och min familj har ALLT. Här om dagen sa jag till Robin förskräckt: Herre guuu Robin, Jag är ju i ett tidigt stadie av MS, jag har ju haft jätte många symtom (!!). Sen blev det Demens, diabetes, hjärtinfarkt.. ja ni fårstår ju att jag kan hålla på i all oändlighet.
Det är eländigt att läsa medicin för man tror att man har alla sjukdommar i hela värden.
Och sen efter allt detta med cancern så tänker jag på döden och allt som hör till. Jag har även börjat inse att sedan Jag fick barn så har Jag blivit lite rädd för att dö. Vilket Jag aldrig någonsin har fruktat förut, inte över huvud taget. Men egentligen tror Jag inte att det är självaste döden Jag fruktar. Utan saknaden. Tystheten som blir efteråt. Det är som att tiden stannar, någon håller andan, jorden slutar snurra, livet tar en pause.
Om en person i min närhet dör så är jag inte rädd för vad som kommer hända sen. Ni vet den klassiska "vad händer sen-frågan", det är jag inte orolig för. I min värd så vet jag. Men saknaden och den tomheten som man kan känna när någon dör, den fruktar jag. Framför allt när det handlar om mina nära och kära. Jag fruktar det så mycket att jag börjar gråta om jag tänker på det för mycket.
För min egen del så handlar det mer om att Jag vill vara med. Och Jag vill finnas till. Jag vill vara en del av min sons liv tills jag är 900 år. Och min sambos med för den delen. Jag hade hatat att vara tvungen att lämna denna värd. Usch. Så vad gör jag vaken? Grubblar, ältar, bearbetar? - jag vet inte, jag vet bara att jag inte sover.
Kanske är det det här som är att leva livet. De dagarna som man inte alltid gör det man brukar göra. De stunderna man sitter i nuet trots att klockan är 1.30 på natten, och bara tar in, och man tillåter sig själv att faktsikt känna på sanningen. Smaka på situationen. Kanske är det just dessa tillfällen som gör förändring och skillnad i livet.
Kanske är det denna natt som gör att jag uppskattar morgondagen?
Nu har jag fått ur mig en del av det som hållt mig vaken, så nu ska jag börja läsa i min kära bok "dyngkåt och hur helig som helst" sen ska även jag sova.
Godnatt med er. Eller som en kompis beundrare sa "om du sover nu så säger jag sov gott och god morgon"
♥
Det är eländigt att läsa medicin för man tror att man har alla sjukdommar i hela värden.
Och sen efter allt detta med cancern så tänker jag på döden och allt som hör till. Jag har även börjat inse att sedan Jag fick barn så har Jag blivit lite rädd för att dö. Vilket Jag aldrig någonsin har fruktat förut, inte över huvud taget. Men egentligen tror Jag inte att det är självaste döden Jag fruktar. Utan saknaden. Tystheten som blir efteråt. Det är som att tiden stannar, någon håller andan, jorden slutar snurra, livet tar en pause.
Om en person i min närhet dör så är jag inte rädd för vad som kommer hända sen. Ni vet den klassiska "vad händer sen-frågan", det är jag inte orolig för. I min värd så vet jag. Men saknaden och den tomheten som man kan känna när någon dör, den fruktar jag. Framför allt när det handlar om mina nära och kära. Jag fruktar det så mycket att jag börjar gråta om jag tänker på det för mycket.
För min egen del så handlar det mer om att Jag vill vara med. Och Jag vill finnas till. Jag vill vara en del av min sons liv tills jag är 900 år. Och min sambos med för den delen. Jag hade hatat att vara tvungen att lämna denna värd. Usch. Så vad gör jag vaken? Grubblar, ältar, bearbetar? - jag vet inte, jag vet bara att jag inte sover.
Kanske är det det här som är att leva livet. De dagarna som man inte alltid gör det man brukar göra. De stunderna man sitter i nuet trots att klockan är 1.30 på natten, och bara tar in, och man tillåter sig själv att faktsikt känna på sanningen. Smaka på situationen. Kanske är det just dessa tillfällen som gör förändring och skillnad i livet.
Kanske är det denna natt som gör att jag uppskattar morgondagen?
Nu har jag fått ur mig en del av det som hållt mig vaken, så nu ska jag börja läsa i min kära bok "dyngkåt och hur helig som helst" sen ska även jag sova.
Godnatt med er. Eller som en kompis beundrare sa "om du sover nu så säger jag sov gott och god morgon"
♥
Våren har bevisat sin existens
Energi för själen
♥
♥
Ibland är det inte så mysigt på mitt jobb
Ibland ser det ut så här på jobbet. Alltså när jag jobbar med annat än behandlingar.
Stökigt och ganska oinbjudande, Men annat är det de dagarna då jag har behandling, då är det mysigt som tusan.
På min whiteboard brukar jag skriva små meddelanden till mig själv varje vecka. Det blir så himla mycket roligare så.
♥
Stökigt och ganska oinbjudande, Men annat är det de dagarna då jag har behandling, då är det mysigt som tusan.
På min whiteboard brukar jag skriva små meddelanden till mig själv varje vecka. Det blir så himla mycket roligare så.
♥
Skicka Reiki är mitt sätt att göra något varje dag
Usch. Jag har suttit och läst om cancer i bukspottkörteln. Det är den cancern som härjar i en viktig persons kropp just nu. Det låter inte alls bra. De flesta berättar skräckhistorier om att det bara tog någon vecka tills döden trädde in. Jag klarar inte av det. Det får bara inte hända.
Jag skickar reiki varje kväll, det är mitt sätt att känna att jag gör något varje dag för att bota cancern. Övervinna den.
Läkarna säger inte än att det är kört i alla fall, de säger att det finns hopp, tumören är "mjuk". Jag försöker lita på dem och deras kopetens. Jag kan bara gå efter hoppet.
♥
Jag skickar reiki varje kväll, det är mitt sätt att känna att jag gör något varje dag för att bota cancern. Övervinna den.
Läkarna säger inte än att det är kört i alla fall, de säger att det finns hopp, tumören är "mjuk". Jag försöker lita på dem och deras kopetens. Jag kan bara gå efter hoppet.
♥
Lite bilder
Bara för att jag känner för det så får ni nu se lite bilder på allt möjligt :)
Mest på valpen..
Ibland vill Ralf sitta lite konstigt på oss.
Ralf lånar "farbror" Toms solbrillor.
En mamma-kär pojke kom hem från Mormor idag. Han skulle till och med sova i min famn.
Klistermärke - Ja! Och jag älskar det:)
Jag och Robin gjorde en rulle av grillmatens om blev kvar från igår. Det blev nice!
Jag hoppas ni alla har haft en underbar valborg.
♥
Mest på valpen..
Ibland vill Ralf sitta lite konstigt på oss.
Ralf lånar "farbror" Toms solbrillor.
En mamma-kär pojke kom hem från Mormor idag. Han skulle till och med sova i min famn.
Klistermärke - Ja! Och jag älskar det:)
Jag och Robin gjorde en rulle av grillmatens om blev kvar från igår. Det blev nice!
Jag hoppas ni alla har haft en underbar valborg.
♥
