Morgonrutin = Långsam tortyr

Kom på jobbet igår klockan 22.00 med världens bästa humör. Allt känndes verkligen som frid och fröjd och jag var tillfreds med allt. Kvällsrutinerna gick som smort och vi skojade och pratade, men nu i morse så kom hellveteshumöret fram hos han jag jobbar och morgonrutinerna kändes mer och mer som en långsam tortyr.

Just nu som det känns så vill jag hälst av allt sätta mig brevid honom och spy ut allt för han, och verkligen berätta hur allt ligger till för att sedan avsluta med de 4 magiska orden "Jag säger upp mig" (hade nog gärna tillagt "gubbdjävel" oxå) Men det kan jag ju inte direkt göra med tanke på att jag faktiskt måst ha ett jobb för att kunna försörja mig. Damn!!

Nåväl,
en vacker dag kommer jag väl komma fram till vad jag vill bli här i livet, eller så kommer det någonting annat i mitt liv som gör att jag kan sluta jobba (och bli trasig) här. Tur man har bra arbetskamrater i alla fall och att Gubben inte är på sådant humör jämt.

Om 45 min är jag hemma igen i alla fall. Då ska jag bara gå förbi nyläggan och hämta febertermometern till Robin som verkar ha ASHÖG feber sen blir det sängen. Pust... Sova så mänge som möjligt och sen komma tillbaka och jobba en nattdjävul till.

By the way så såg jag en grymt bra film här om dagen.

Slumdog millionaire - trailer




*

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0