Liivligt - om Liv

När jag blev gravid gick jag in med inställningen att jag bara hade kvar några månader på mitt jobb, och sen skulle jag aldrig mer tillbaka dit. Jag var så spyless man kan vara. Mitt synsätt har förändrats lite. Det är väl inte så att jag längtar tillbaka dit. Men jag tänkte att det kan vara bra att ha kvar det så länge jag pluggar osv, det är ju trots allt väldigt bra betalt. Sen är det så att Robin har kass pappapenning så om han ska vara ledig så måste jag helst ha ett jobb om vi inte ska vara tvugna att vända på varenda krona. Jag ids inte!
Det är fan jobbigt att vara fattig och inte alls min grej. Haha

Det possitiva är att jag kan ju faktiskt vara mamma-ledig OCH jobba. Börja med att jobba lite, och sen kanske utöka. Jag har i alla fall fått veta att jag har kvar min rad. och om det inte skulle passa med den så får jag komma med önskemål.

Jag har i alla fall kvar mitt jobb och det är ju possitivt och absolut en "försäkring" eller vad man ska säga. I förrgår var jag där och hälsade på en sväng och gubben kläcker ur sig "jasså, du har gått och blivit tungviktare" Haha, det beskriver kanske vår relation ganska bra.. vi kan vara ärliga mot varandra.

När jag började hos han så vägde jag 10 kilo mindre än jag gör idag. Och hur det än är så är det skönt att för en gångsskull få höra att jag faktiskt inte var så här "stor" innan jag blev gravid.
Inte för att jag säger att jag är fet, jag är ju inte överviktig längre... men jag är större än jag brukar. Btw så har jag nu gått ner 9 kg allt som allt, och i sommar går jag för hoppningsvis ner mer, då jag kan röra mig utomhus mer (då jag kan amma utomhus). Dessutom kommer ju Robin att vara hemma mer i sommar så då kan jag träna mer. Jag måste väl bara prioritera det.

Well, viktnedgången går SAKTA men SÄKERT och det är 1.5 kg tills jag nått min delmåls vikt. Det låter lite, men fy tusan va sakta det kan gå ibland.

*