Januarilycka
Jag tänkte att jag skulle berätta en mycket rolig sak.
Jag vet inte riktigt när de kom men jag vet att de är här nu och har varit det ett tag.. någon vecka åtminstonde. Moderskänslorna. Jag har ju alltid varit glad över att få barn, tyckt att det är spännande osv. Men nu så har det ändrats någonting.. jag är inte bara gravid längre, utan det är som att jag har ett barn som jag inte kommer kunna leva utan. Ett barn som jag redan älskar så vansinnigt mycket att det nästan gör ont.
Det är som att de har smygit sig på och blivit mer och mer för varje dag.
Svårt att beskriva, men ni som varit med om det själva eller är med om det själv, ni vet väl antagligen vad jag talar om.
Det är otroligt konstigt att älska någonting.. någon så djupt, men man har fortfarande inte sett personen i fråga. Jag vet att den dagen som jag får se guldet jag har i magen så kommer jag bara ligga och gråta av lycka. Fy fan vad jag längtar.
Kan det inte bli åtminstonde december nu!
*
Vad fint du skriver Liv. Jag tror inte att jag kommit riktigt dit du är än. Men jag förstår känslan du beskriver. Och mer än någonting så förstår jag din längtan. Jag vill bara ha jul nu så är det bara en liten nedräkning kvar sen tills man får krama och pussa den lilla. Puss!
Ja just ja så var det.. ! Jag borde nog kika in och se om dom har kvar samma sortiment som för 10 år sedan ;)
Jo jag var på krogen. Dom är verkligen udda typer en del. Har inte Robin nå vettiga vänner ni kan presentera mig för? Jag har fått nog av grävskopor, cowboy boots och sliskiga typer ! :P
Jag tror du kommer bli en suverän mamma! ;)
du fick mig att gråta!!
Visst är det otroligt!? :) Jag trodde inte det var möjligt att vara så löjligt jävla kär i en sån liten krabat, eller rättare sagt, i någon överhuvudtaget!