Liivligt - om Liv

Nu börjas det

Ralf började i morse att stryka omkring längs bordet och försökte nå det som fanns där på. Han fick tag i tidningen men lyckan blev inte så lång då jag tog den ifrån honom. Då vände han på klacken och gick till tv-hyllan...



Japp, det var roligt att riva ut alla filmerna på  golvet.

Tillbaks till det roliga bordet för att se om det inte gick att få tag i något mer......



*

Söööötplutt! Å jag förstår att det är jobbigt. Men så himla mysigt på nått sätt ändå, när de kommer på nya grejer :)

Än så länge tycker jag att det är mest gulligt :)

Det förstår jag :) Å jag älskar "då vände han på klacken" hahahahha. Tänk att för några månader sen låg han i min famn och var miniminimini och Sami (Astrid haha!) låg och kickade honom från insidan. Overkligt.

Haha, ja tänk att det var en kille.. det trodde jag inte! Men det var bra. Nu känns det ju så rätt och självklart. KLART ATT DET VAR HAN SOM VAR DÄR INNE! :D