Glad och chockad

Ja, vad säger man.. Tack?!!!
Jag är mållös och väldigt glad.

Trots att jag gillar att vara bilfri, så har en del av mig längtat efter en bil, och nu känns det faktiskt bara bra. Främst med tanke på att lokaltrafiken blivit så dyr så det knappt känns värt det + att man sällan får plats på bussarna med syskonvagn.



Nu gäller det bara att få tag i ett garage. Det är ju inte ultimat att inte ha garage där vi bor. Det finns många stökiga ungdommar som gärna pillar på bilarna lite för hårdhänt. Det har vi tidigare erfarenheter av. Tyvärr finns det inte så mycket garageplatser här, men man får göra ett försök.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0