Kan vi inte leva på mitt överflödiga fett, jag och bebisen?

Å ena sidan så känner jag för att aldrig mer äta någonting i hela mitt liv. Den här rackarns bebisen som jag har i magen tycks vilja ligga och trycka på min magsäck. Jag känner mig så otroligt mätt hela tiden, minsta lilla jag stoppar i mig gör att jag näst intill vill kräkas. Samtidigt så är jag ju ett matmonster så jag kan ju inte hålla mig från att äta en vanlig portion om det är gott.

Å andra sidan så blev jag så där tokigt sugen på att laga mat. Så sugen att jag nu längtar till morgondagen då jag kan få sätta igång. Jag hoppas att lusten finns kvar då.

Nu är det godnatt som gäller. Håll tummarna för mig att jag får mig lite sömn (helst mycket).


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0